Det är dags för en paus. Tid att tänka igenom saker. Saker som gått för fort. MSN, sms, samtal, mail och fysiska möten får vänta så länge som det behövs. Jag tror det finns en chans men jag har så dåligt med tålamod när det gäller såna här saker. Jobbar på det. I min paus. Det var inte jag som bad om den fast när det väl var sagt kändes det nog som att det verkligen var dags. Sov på soffan. Kände hur jag snabbt lade distans mellan mig själv och potentiell smärta. Saker går inte alltid som vi planerar men med lite tur går saker och ting och ordnar sig before the end.

Så nu i min paus har jag satt upp en del mål och förhoppningar. Ska försöka få ordning på så mycket skola som möjligt. Ska försöka hitta mig någonstans att bo och söka några fler jobb. Visst intervjun kändes okej men fler alternativ skadar ju inte. Ska äta en ny sorts frukost och gå promenader. Måste faktiskt lämna det här rummet ibland. Ska städa igenom mitt förråd, få ordning där. Behöver ordning även inombords. I lådan överst i möbeln brevid min säng ligger en hög bilder. Bilder jag har haft med mig ett bra tag. Bilder jag tar fram och tittar på och längtar. Det är nog dags att rakt av döda den längtan. Hitta nya bilder att längta runt. Time to make up your mind darling. Välja väg.

Så. Paus. I lådan i mitt inre får allt vila. Jag har stängt av och ska göra annat en stund, som att ta hand om mig. Uppfylla några drömmar.

Full of crap I keep “blogging”.

Puss.