Okej, satte på filmen igår. Den pågick i en evighet och handlade om just ingenting. Fast visst, kartan han fick av tjejen var ju fantastisk! Sicken gåva. Men resten var ju bara udda. Osammanhängade.

Hur förlorar man en 1 miljard på en skomodell? Gör man inte tester på skon innan man tillverkar den och distribuerar den till hela världen tillsammans med dyra reklamkampanjer? Typ hej Anna från boston, gillar du den här skon? Skulle du köpa den? Inte? Tillbaka till ritbordet kanske…

Hans släkting Jesse hade en bra sångröst och om han bara skickat iväg fågeln lite tidigare hade hans pappa kanske varit stolt över honom. “You can’t be friends with your son” Hur kan man säga så? Om man ska va kompis med någon så ska man väl vara det med sina barn och det uteslutar ju inte att de får regler att leva efter?

Jag tror mitt betyg landar lite högre än Silverfiskens. Jag fick inte trauman för livet. Men det kanske är för att jag såg filmen utan några förväntningar. Jag tyckte inte den var fantastisk men som tidsfördriv funkade det.