Arkham Horror
Jag har introducerats till ett spel. Arkham Horror heter det enligt dem som läste på förpackningen. Jag kom till bordet lagom till första tärningen rullade. Men det var ett sånt där klurigt spel med mycket kort och tärningar. Tar nog lite mera tid att komma in i det. Helt på en annan nivå än den gamla hederliga Fia med Knuff eller Monopol. Fast jo även kring Monopols regler kan det uppstå tvister som gör det svårspelat.
Jag hade iaf väldigt roligt hela kvällen. Fick god mat också. Fast jag och en underlig flicka blev lämnade ensamma med vitlökar som vi inte visste vad vi skulle göra med så de dog visst där i hettan. Ugnar har en tendens att vara varma. Saker ska inte vara i dem för länge. Saker får färg då på en skala från mörk till kolsvart.
Jag har hittat en fellow popkompis. Tipa. Jag har hittat någon som säger jag är svår efter blott två encounters. Magnus med frisyren. Jag har hittat någon som lätt har sin bild brevid “Toffel” i vilken ordlista som helst. Mannen med sliskhåret. Kvinnan med piskan hade en sak och blott en, gemensamt med mig själv. Röda naglar.
- Vill du ha en kaka?
- Nej, usch, de där är äckliga. *tuggar på samma kaka efter att pojkvän sträckt fram den*
Men när piskan och slisket gått hem lättade stämningen. För övrigt vill jag bara påpeka att de inte alls var otrevliga människor. De bara inte fungerar så väl tillsammans som de gör var för sig.
Nu är det dags att rulla in sig i dunet från de plågade kinesiska ankorna och sova gott. Imorgon är en ledig dag. What to do with it?
Puss.

No comments yet.