Jag såg just en film om sagor. Alla sagor ihop i en kan man nog säga. Det var rödluvan, prinsessan på ärten och Hans och Greta. En enda stor röra. Jag har hela mitt liv gillat sagor. Första hyllan jag gick till i Biblioteket var Fantasy. Drakar, skatter och magi. Men det jag alltid gillat bäst är hur flickan alltid får prinsen. Om inte i livet så i döden. Även i Bröderna Grimm kan man anta de fick varsin tjej i slutet.

Ja, jag vet, ni vet vart det här leder.

Mirror mirror on the wall, tell me who is the fairest of them all?

Jag sitter här vid mitt fönster. What’s that now? Music from a cute prince? Hur svårt ska det vara att hitta en sån? Måste det vara ett livslångt letande. En lång väg kantad av felsteg och missbedömningar? Jag har inte en väldigt lång lista med krav. Han bör vara längre än mig och veta att man bör hålla upp dörrar här och där. Måste ha humor så vi kan skratta oss gamla ihop.

Meh. Jag ska sova. Inte på en ärta dock. Sover obekvämt nog som det är. Fast så är jag väl ingen riktig princessa heller. Bara dem som sover på ärtor va?

Sweet dreams