Wow. Hur händer sånt här en gång? Varför mig dessutom? Har jag mobboffer inskrivet i pannan? Är jag nån sorts manilpulerande intrigmakerska av bästa mått utan att veta om det själv? Hur får man sms där det står att wow, dude, jag har gjort värsta misstaget, vi bör inte prata mera. Eller jag vet hur jag fick det iof. Jag gav mitt nr till X som skrev sms som levererades genom mobilnätet till mig inatt runt 01. Jag sov då. Lyckligt omedveten. Jag bara inte hajjar where I went wrong. Vart jag blev inblandad. Varför håller jag inte min stora trut stängd? Jag har så mycket råd till andra hur de ska göra, men uppenbarligen är jag ute och cyklar så hårt. Uppenbarligen inbillar jag bara människor saker de inte egentligen tror och känner. Jag kanske borde försöka lära mig något här. Typ att inte nosa i andras affärer. Att inte ingripa i saker som verkar uppenbart fel. Stay inside the boat with your arms and legs and sit as still as you can…

Jag hade fel igår när jag trodde att saker inte kan bli mycket värre. De blev just mycket värre. Klocken är inte mer än 4.37. Det är jobb idag. Hur ska jag ens fungera? Jag tror att vitala organ stänger ner och skiter i det här nu. Det här är såååå långt mer än jag pallar och orkar med. Men det är klart. Det här passar in i Murphys lag. Oh yes.

Varför inbillade jag mig att.. att saker skulle lösa sig, i värsta fall tänkte jag mig vänner. Vänner är bra. Inte bör inte ha någon kontakt. Hey, det betyder mitt nummer försvinner ur Xs telefon. Det betyder att jag blev förpassad till någon sorts tillfällig sinnesförvirring.

Min morbror är vaken nu. Han jobbar konstiga tider. Jag jobbar inte än på ett par timmar. Jag borde sova. Men just nu har jag så ont i nedre delen av min rygg. Den har spänt sig själv så hårt den inte ens kan ligga rakt i min säng längre. Det rinner såna där brännheta tårar som gör ont hela vägen ner på min bröstkorg. Älskar min bärbara. Då kan man ligga ner i sängen under täcket och ändå blogga om sitt miserabla jävla liv kantat av seriösa minor.

Du hade så rätt Vickan, det var ingen dålig storm det här. Kan man kanske bara sluta prata med alla människor utanför jobbet och närmsta familjen?

Mmkay. Nu ska jag sluta panikskriva idiotiska saker. Andas. Du drunknar inte på riktigt Ida.

Världens största kopp med te ska jag dricka och kanske jag kan andas i normala andetag en stund. Sova lite kanske.