Rätt ofta känns livet som en dröm. Eller som nått som händer andra. Jag är på fel sida av glaset som skiljer verkligt från overkligt kanske. Den här känslan inträffar när allt händer för fort eller i helt oväntade sammanhang. Kanske har jag blivit bedövad av de långa inaktiva timmarna på dagarna. Jobbet är inte actionfyllt och jag kan inte lista ut om det är nått jag gör fel eller inte. Tankarna om att starta eget blir mer och mer konkreta. Frågan är nu om jag vågar. Jobbigt att va ensam.

Läser fortfarande bloggen jag inte borde, det kan ha utvecklats till en ful ovana. Fast det är mycket intressant. Spännande insikter i någon vars liv är rätt invecklat ii mitt liv men som jag inte träffat!

Vet inte om jag är stolt eller ej över covergirl grejen på Computer Sweden. Hon har lurat mig känns det mest som.

Nu är det dags att lämna sängen!