Jag sitter med min traditionella tekopp. Det blir oftast rooibos på kvällarna, ikväll med någon sorts vag piña colada-smak. Det känns som att livet springer förbi (är det verkligen redan slutet på september?) och jag hinner ingenting. Har fortfarande lådor i källaren och i lägenheten, fast nu med ett lager damm ovanpå. Skänken står i garaget bara till hälften avfärgad. Jag är superdålig på att träna. Träffar inte alla jag vill träffa så ofta som jag vill. Vill bara lägga mig ner och sova, som att det skulle sakta ner allt. Hur får man mer timmar på dygnet?

Fast en frys är på väg. Alltid något. Har ingen mat hemma för min nuvarande frys är full av lingon, rabarber och annat smart som ska sparas under en längre tid. Den här veckan ska den komma så i helgen borde jag kunna åka och “storhandla”. Vi pysslar med IT i skolan. Idag hade vi en labb där vi skulle koppla upp oss på skolans ftp-server. Satt där mellan 10 – 14 lite i onödan kändes det som. Varför orkar jag inte ta tag i mötet som skulle kunna tillåta mig att hoppa över det här?

Mitt nya beroende Aion har flera timmars kö för att få logga in än. Raffe har kanske rätt i att jag återvänder till WoW. Där får man i alla fall spela.

Har tydligen snart slut på färgen i min skrivare, känns som jag köpte en ny patron alldeles nyss. Skrev ut ett stort kort på mig och min fina pojkvän som nu står här bredvid. Vi åker luftballong och solen går precis ner. Det var en bra kväll. Inte som den här när jag sitter själv och deppar ihop.

Imorgon har vi inget inplanerat. Så kanske är imorgon dagen då jag tar tag i saker! Man kan ju alltid hoppas…

Laters,
Ida.